Beslag av Narkotikahunden Charlie 100 gram Cannabis på person
Narkotikainformation Fakta Länkar
En drog är en substans, syntetisk eller icke-syntetisk, som inte primärt intas för näringens skull. Droger brukar vanligen förädlas utanför kroppen, för att vid intagande avge önskad verkan på olika kroppsfunktioner (bekämpa sjukdomar eller symtom och så vidare, för den användningen av ordet se vidare läkemedel). I dagligt tal avses med droger olika rusmedel med psykoaktiv verkan - något som ändrar sinnestillståndet utan att ta omvägen via sinnena - framför allt narkotika men även kaffe, olika tobaksprodukter och alkohol. Oftast avses droger som används i njutningsyfte.
Historia
Människan har berusat sig sen urminnes tider och olika drogkulturer har vuxit upp runt om på jorden. I Sverige liksom i övrigavästvärlden är kaffe, olika alkoholhaltiga drycker som öl, vin och sprit, produkter av kakao och tobak lagliga och socialt accepterade. På andra håll i världen brukas droger som kava, cannabis, opium, betel, kokablad, khat och andra droger öppet. I en del religioner brukas olika droger (främst psykedelia, cannabis och vin) som en del i religionsutövningen. De mest spridda drogerna i världen är nikotin och koffein.
Etymologi
Själva ordet kommer från det franska ordet drogues av mycket omstritt ursprung; en teori är att ordet ursprungligen kommer från det lågtyska ordet drogefate som var en sorts packkärl för torra varor, varefter förleden droge- lösgjorts och kommit att åsyfta behållarnas innehåll (torkade växtsubstanser).
Sociala och politiska aspekter
Runt om på jorden förekommer illegalt bruk av droger. Alkohol är tabu inom islam (explicit så i koranen), och är förbjudet i en del länder, men dricks alltjämt (ibland till och med på tyst accepterade svartklubbar som kan vara mer eller mindre offentliga). Cannabis (hasch och marijuana) är den utan jämförelse mest brukade illegala drogen i västvärlden, på en del håll i Europa har tillämpningen av narkotikalagstiftningen förändrats till att tolerera småbruk och ibland även försäljning. På andra håll, som delar av Indien är cannabis tillåtet med hänsyn till den mångtusenåriga lokala traditionen. Andra vanligen illegala droger är kokain, amfetamin, heroin och olika preparat som används som läkemedel för människor eller djur.
De flesta länder gör bedömningar av olika drogers relativa farlighet, i varje fall inom de grupper droger som tas upp i internationella överenskommelser och av nationella organ som diverse narkotika. Om inte annat gör man dessa bedömningar för att kunna sätta strängare straffsatser på till exempel innehav av en drog som man anser som speciellt hälso- eller samhällsfarlig. I vissa länders lagstiftning sorterar man ut de minst farliga illegala drogerna och kallar dem lätta i motsats till de farligare tunga drogerna. I Sverige separerar man inte på tunga och lätta droger inom rättsväsendet. Främst är det den vanligaste av alla narkotika, cannabis, som betraktas som lätt.
Grupperingar av droger
Opioider
Opioider, egentlig narkotika, har sövande, narkotiska, egenskaper men används främst för sina smärtstillande och euforigivande effekter. Vanliga exempel är morfin, heroin, kodein och metadon. Opium innehåller en blandning av många opioider. Opioider som framställs ur råopium, mjölksaften från vallmo, kallas opiater.
Centralstimulantia
Centralstimulerande preparat ökar den psykiska energin och aktiviteten och minskar hunger, trötthet och sömnighet. De benämns därför ofta som partydroger på grund av dessa uppiggande effekter. Bland de kraftigare finns kokain, en raffinering av kokablad, och de syntetiska drogerna amfetamin och metamfetamin. Amfetaminlika preparat och efedrin förekommer i läkemedel, det förra förskrivet bara under mycket speciella omständigheter. Men andra mildare stimulantia är khat och kokablad som tuggas, och vanligast och mildas av de alla, koffein, som är centralstimulerande och finns både som huvudsaklig substans och som hjälpämne i en del läkemedel, i halstabletter och många läskedrycker samt naturligt i té och kaffe.
Sedativa
Centraldepressiva preparat har en hämmande inverkan på det centrala nervsystemet och kan upplevas euforiskt men har annars en lugnande och dövande, sederande, effekt samtidigt som de negativt påverkar medvetandegrad och impulskontroll. Absolut vanligast är alkohol men till kategorin brukar man snarare vanligtvis räkna olika bensodiazepiner och barbiturater. Även GHB kan tillföras denna grupp.
Hallucinogener
Olika hallucinogener, psykedelia och dissociativa droger, har ett mycket stort spektrum av psykiska effekter med många gemensamma nämnare men som ändå kan variera kraftigt mellan personer och tillfällen. LSD, psilocybin, meskalin, DMT (ingrediens i ayahuasca), och 2C-B är några typiska psykedeliska droger. Profetsalvia (salvinorin A), ketamin, lustgas och ångorna av eter är exempel på dissociativa droger.
Även delirianter kan föras till kategorin, men dessa droger (exempelvis atropin) tenderar att ge upphov till obehag snarare än njutning, eftersom delirium praktiskt taget induceras i och med intag. Till skillnad från de psykedeliska och dissociativa drogerna, vilka sätter sinnena på spets, driver delirianter användaren till förvirring och psykotiska symptom bland annat på grund av den ångest som kan uppstå då det parasympatiska nervsystemet hämmas kraftigt.
Lösningsmedel
Lösningsmedel som butan, bensin, toluen, thinner kan ha en bedövande och hämningslösande effekter, men även från ångorna av lim och färg kan olika lösningsmedel eller krom ge samma effekter. Långvarigt missbruk av lösningsmedel orsakar permanenta hjärnskador.
Cannabis
Cannabis (även känt som marijuana eller ganjai växtform och hasch i kådform, en psykoaktiv produkt som utvinns ur lågväxande varianter av Cannabis sativa med medelhög eller hög halt av THC Växtformen av drogen består oftast av torkade mogna honblommor ("buds"). Kådformen ("hasch") består primärt av trikomer, som växten fyllt med kåda som försvar mot predationn, ihopsamlade från samma plantmaterial. Den mest kända biologiskt aktiva kemiska komponenten i cannabis är Δ9-tetrahydrocannabinol, ofta benämnt THC. THC har psykoaktiva och fysiologiska effekter när det konsumeras, oftast genom rökning eller genom oralt upptag.
Enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) under 2005 antalet narkotikarelaterade dödsfall per capita I Sverige var mer än dubbelt så stor som Nederländerna, ett land som tolererar cannabis.
Under 1900-talet skedde en ökning i dess användning som drog, och även i dess användning som medicin innan 1930-talet. Man räknar med att ungefär 4 % av jordens vuxna befolkning under ett år använder cannabis minst en gång, 0,6% använder cannabis dagligen. Man uppskattar att upp emot 20 % av den vuxna befolkningen i USA någon gång har provat cannabis och att 10-30 % eller mer någon gång har provat drogen i Europa.
Cannabis är i Sverige klassat som narkotika, förutom så kallad industrihampa som har mindre än 0,2% THC.
MDMA
MDMA, (3,4-Metylendioximetamfetamin (1-(3,4-metylendioxifenyl)-2-metyletyl-amin)) eller ecstasy (vardagligt och mer eller mindre slangmässigt även kallat E, X, XTC, puckar, bokstäver, rolls, beans och Adam) är ett hallucinogentnarkotikapreparat. Drogen är ett hallucinogent amfetaminpreparat, och räknas som empatogen det vill säga påverkar sinnestillstånd snarare än varseblivning.
Även om substansen MDMA är synonym med ecstasy säljs det tabletter under detta namn som även innehåller andra hallucinogena amfetaminpreparat och andra substanser såsom amfetamin och koffein. I vissa fall saknar de även helt MDMA.
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk noterar att även om det finns vissa rapporter i Europa om tabletter som säljs för så lite som en euro redovisar de flesta länder nu priser i missbrukarledet som vanligen ligger i intervallet 3–9 euro per tablett
Nya droger på Internet
Här kan ni ladda ner PDF filen med en sammanställning av droger på Internet>> Materialet får kopieras och spridas. Skapat av Christer Hofström.
Lagstiftning
All användning av narkotika, som inte sker i vetenskapligt eller medicinskt syfte, är förbjuden i Sverige.
Förutom att använda och vara påverkad av narkotika är det i Sverige förbjudet att:
- inneha narkotika (även för eget bruk),
- föra in eller ut narkotika över Sveriges gränser,
- tillverka eller odla narkotika, sälja,
- ge bort eller låna ut narkotika,
- framföra ett fordon drogpåverkad.
Preparat som i Sverige är klassat som narkotika, läkemedel eller hormonpreparat men inte är det i annat land (oavsett om det är EU-land eller ej), lyder under de svenska lagarna vid införsel eller hantering av preparatet i Sverige. De lagar som reglerar detta är:
- Smugglingslagen
- Narkotikastrafflagen
- Lagen om kontroll av narkotika
- Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel
- Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor
- Lag om straff vid vissa trafikbrott (rattfylleri, drograttfylla)
Källa: Tullverkets Hemsida
Om dopning
Dopning är ett samhällsproblem
Missbruk av dopningsmedel är ett växande samhällsproblem. Vi lever i en tid där utseende och krav på skönhet spelar en stor roll i många människors liv. Idag förekommer missbruket huvudsakligen utanför tävlingsidrotten, där missbruket sker främst av estetiska skäl.
Anabola androgena steroider (AAS) och andra dopningspreparat missbrukas idag av både ungdomar och vuxna. Majoriteten av de missbrukare Dopingjouren kommer i kontakt med är av manligt kön.
Vid ett AAS-missbruk är det inte bara den som använder preparaten som kan drabbas utan även de i personens närhet. Anhöriga beskriver i samtal med oss att deras liv ofta påverkas negativt när någon som står dem nära missbrukar AAS. Den som missbrukar kan förändras både fysiskt, psykiskt och socialt. Anhöriga till personer med ett missbruk av AAs är ofta i stort behov av stöd.
Tillgänglighet Beslagen av dopningsmedel som görs av tull och polis, ökar för varje år. Tillgängligheten via internet är stor och det finns ingen kvalitetskontroll av de preparat som säljs. Illegalt tillverkade produkter med felaktigt deklarerat eller kontaminerat (förorenat) innehåll är mycket vanligt. På internet finns också en mängd odokumenterad och ovetenskaplig information.
Granskad av Anders Rane, professor i klinisk farmakologi.
Mer info från Doping-jouren>>
|
|
Nyheter
Kontaktuppgifter
Christer Hofström
Mobil: 0709-39 46 36
Kontor: 0176-55 718
Mail: christer.hofstrom@drogfritt.eu
Christer Hofström är utbildad Hundinstruktör. Utbildad Narkotikahundförare vid Hundskolan i Sollefteå samt Polisens Hundverksamhet i Karlsborg. Han har utbildat personal på Tullskolan i Norrtälje samt Polishögskolan i Sörentorp. Är även medlem i Svenska Narkotikapolis Föreningen SNPF sedan 1993
Headlines » Polis: Narkotika och drogtecken
läs mer>>
Headlines » Polis: Narkotikaspan på Internet.
Sekretessprövad kopia Läs>>
Headlines » Tull: Narkotikasökhundar inom Tullen
läs mer Här>>
Folkhälsoinstitutet rapport om
Skadeverkningar av Hasch och
Marijuana Pdf-Fil Ladda ner>>
Nya droger och Internet. Filen får kopieras och spridas. Skapad av: Christer Hofström
Statens Folkhälsoinsitut Narkotika droger spelmissbruk mm många bra länkar
Beslagsbilder från vår verksamhet:
Narkotikahunden Charlie beslagtar Genotropin för ett värde på 60 000:- inne på en anstalt.
Beslag av Charlie på en permittent. 200 st anabola steroider samt 10 gram metamfetamin. Gömt i ändtarm.
Narkotikahunden Charlie avslöjar en korrupt Kriminalvårdare med 100 gram Hasch samt fyra mobiler. Personalen fick ett års fängelse.
Narkotikahunden Charlie markerar på en kvinnlig besökare. 20 gram Cannabis blev beslaget.
Kvinnlig besökare avslöjas av narkotikahunden Charlie. Husrannsakan genomfördes samma dag och sex liter GHB samt tusentals insmugglade läkemedel påträffades.
En permittent torskar när han möter Charlie efter en permission. Blomstertjack, Hasch och amfetamin.
Charlie hjälper Polisen Västberga att hitta åtta hekto Amfetamin.
Mobiler gömda under en lastbil på väg in till fängelset. Inget problem för Charlie.
Kampen går vidare! |